Här kommer en regression som är intressant på det sättet att några år kanske 5 år senare gjorde jag en regression på en väninna som kom helt in på detta liv. Hon kunde se allt från ett annat perspektiv och var där i det livet min mamma. Hon hade inte läst detta jag var med om av den anledningen att vi inte kände varandra då jag gjorde detta och hade glömt bort det. men då jag gjorde regressionen på henne dök alla minnen upp igen. Vi kunde sen läsa och berätta vad vi gått igenom och såg allt samband. Detta var kusligt och ännu en bekräftelse på att det finns något själen går igenom med olika kroppar.
Jag gick ner i avslappning och började känna lite panik och har svårt för att andas. Jag känner även ett tryck på huvudet.
Jag är född. Jag ser mig själv som nyfödd. Jag skriker och viftar med armarna. Navelsträngen är fast i mig och går rakt från mig. Inte runt någonstans utan rakt. Någon torkar mig i ansiktet, en sjuksyster. Hon har en liten lustig hatt i vitt. Jag ligger på en brits. Det är i en sjuksal som är kall.
Det är stål och rummet är upplyst. Nu ligger jag på mammas bröst. Hon har långt svart eller mörkbrunt hår.
Tystnad
Jag ser mig själv springa ute som 3 åring. I trädgården. Jag leker med en röd boll. Här finns en hund som leker med mig.
En stor svart. Nu ser jag en barnsköterska i dörren, en stor dörr med två dörrar. Själva öppningen där dörrarna finns är rektangulär och mycket stor. Hon ropar på mig. Hunden vill följa med men får inte. Hon tar mig i handen och leder in mig i en stor hall.
Jag vet inte hur men nu sitter vi i en berså ute och hon matar mig. Trädgårdsmöblerna är av trä, smala vitmålade stolar och ett rektangulärt bord i samma material.
Det är ett mycket stort vitt hus. Men i övrigt får jag inget grepp om det. Bara att det är stort, en stor herrgård eller ett slott.
Tystnad
Jag ser mig själv i en skolsal. Där finns bara tre bänkar. Gamla bänkar i omålad trä. De sitter i hop med bordet som går att öppna. Ser en pojke och en flicka. Det är mina syskon. Systern är mindre än jag och brodern är äldre.
Jag är 8 – 10 år. Min bror är i 14 – 15 års åldern och min syster är kanske 6 år. En lärare undervisar oss. Han har en svart cape på sig och en lustig liten svart trekantig hatt med tofs på, på huvudet. Han är sträng. Jag vågar inte prata utan att han frågar något. Han skriver på en svart tavla som finns på väggen.
Tystnad.
Vi barn sitter hos hushållerskan i köket vid ett stort träbord. Där får vi kakor och saft. Hon är snäll mot oss barn och vill gärna att vi är i köket hos henne. Jag upplever att vi ofta befinner oss hos henne i köket. Hon ger oss värme och kärlek.
Min far sitter i ett stort rum med massor av böcker i. Han sitter bakom ett stort skrivbord. Skrivbordet är i trä, men blänker precis som om det är behandlat på något sätt. det är en stor jordglob på bänken.
Han sitter bakom sitt stora skrivbord och skriver i böcker. Han håller ordning på gården. Det verkar vara som om vi har en stor gård. Han håller ordning på alla anställda. Vi barn får inte vara här. Far är sträng och verkar alltid att ha mycket att göra med gården.
Min mor är i salongen. Här sitter hon ofta ensam. Precis som om hon drar sig undan. Hon leker aldrig med oss. Det gör barnsköterskan.
Tystnad
Vi har fest. Här är massor av människor och alla är mycket finklädda. Herrarna är mörkt klädda och damerna har fina sidenklänningar på sig. Ärmen är en kort puffärm och livet är kort med urringning, sedan hänger klänningen löst ner ända till golvet. Alla har inte lika på sig. Men min klänning är sådan.
Vi dansar i en stor sal i vårt hus där det finns två marmorpelare. Musiken är från en liten orkester med olika instrument. Jag har roligt men festen är den sista innan alla pojkar och män skall ut i krig. Ingen födelsedagsfest utan en sista fest innan kriget.
Jag promenerar i trädgården med en man. I träden hänger kulörta lyktor och runt i trädgården står vita statyer av marmor eller liknande material. Dessa statyer är högre än oss. Här går vi hand i hand och vet att vi snart skall skiljas. Vi sätter oss på en bänk och han tar fram en vit ring med en mycket stor sten i. Stenen är slipad jag tror det är en diamant. Vilken sten jag är mycket stolt över. Han sätter den på min högra hand och talar om hur mycket han älskar mig. Vi förlovar oss. Mannen är lång och mörk. Jag känner honom från detta livet. Här har vi mycket gemensamt men han är inte någon nära släkting nu. Jag är runt 18-19 år gammal
Han är vid flottan. Där är han kapten. Han skall ut i kriget med en båt. I början på detta århundradet eller slutet på förra. Jag bor hemma hos mor och far på gården.
Tystnad
Nu står jag och många andra och väntar hem alla sjömän. Här finns många åkdon och hästar. Vi står vid en kaj och tittar ut över havet. Där kommer en stor platt båt i stål med många sjömän uppe på däck som står och gör honnör. Den engelska flaggan är hissad.
Nu kommer min fästman och jag slår armarna om honom och han om mig. Vi bara dansar runt. Jag känner bara lycka.
Vi går och åker omkring på våra ägor. Tittar på grödorna. Vi åker häst och öppen vagn. Bara rår om varandra.
Jag bor hos mor och far i stora huset. Min fästman har ett rum här. Det känns som om han är en avlägsen släkting som alltid har ett rum här. Mor och far tar hand om honom. Han har inga föräldrar i livet.
Nu ser jag ett bröllop. Det är jag som skall gifta mig. Jag är världens lyckligaste. Jag har en vit fin klänning med pärlor på och ett långt vitt släp. Min blivande make har en uniform på sig. Runt om finns små brudnäbbar i söta klänningar. Det känns som om där är många små flickor 5 – 6 st.
Kyrkan är överfull av människor. Alla har kommit för att titta. Jag är världens lyckligaste som får honom till make. Han är så omtänksam och snäll. Efter vigseln så äter vi. Jag ser ett stort långt bord och många små där vi sitter och äter. Efter maten sätter vi oss i en täckt svart vagn körd av två svarta hästar.
Vi bor hemma i mitt föräldrar hem. Vi har fått två barn. Jag ser en pojke och en flicka. De är i småbarnsålder. Jag leker mycket med dem. Min make har tagit över min fars skrivbord. Jag hjälper honom med bokföring. Min man leker ofta med barnen. Det tycker de är jättekul. Jag kan höra deras skratt.
Min mor lever ännu, men går ofta för sig själv. Allt är bekymmerslöst, vi har pengar och alla är glada. Jag är mycket positiv, tycket att allt är en dans på rosor. Inget besvär med de anställda på gården.
Jag ligger i en säng. Ser gammal ut. Håret är långt, tunt och grått. En sköterska står över mig och matar mig med en sked.
Nu somnar jag in, jag dog.
Tystnad
Jag ser det gröna igen. Lugn och harmoni går igenom mig. Det gröna dansar och jag svävar. Jag är inte i någon kropp utan flyter omkring. Jag är mellan liv och död, allt känns underbart och är lugnt.